Dagvattenkonferens hos Svenskt Vatten

Svenskt Vatten samlade till konferens om dagvatten i Stockholm i veckan. Konferensen samlade avloppsingenjörer och forskare från hela Sverige. Som vanligt var det bästa med konferensen alla nya, spännande personer som jag träffade. Det är otroligt intressant att höra vad folk jobbar med i olika sammanhang, speciellt de som arbetar med mest annorlunda vinklar i förhållande till en själv. På denna konferensen mötte jag till exempel en person från ett byggföretag som arbetar med hur de ska inkorporera dagvattenhantering i byggprocessen på ett bra sätt mycket intressant. Själv presenterade jag min forskning kring vilka faktorer som påverkar översvämning vid kraftiga regn, t.ex. topografi, typ av avloppssystem, närhet till ledningsnät, lokal hantering av dagvatten, osv. Jag fick många värdefulla kommentarer från både forskare och praktiker, vilket jag uppskattar mycket. Dessutom presenterade Maria, Salar och jag forskning kring dagvattensystemet Augustenborg, där min del handlade om hur Augustenborg påverkades vid extremregnet 31 augusti 2014. Även denna presentation gav upphov till många intressanta diskussioner att ta med sig hem.

Här kan du se min presentation Vilka regn orsakar översvämning och var?

Och här kan du se min, Salar och Marias presentation Blå-gröna lösningars effektivitet i urban dagvattenhantering– erfarenheter från Augustenborg i Malmö

 

 

First article published

My first article was recently published in the journal Water. I wrote this article together with 12 co-authors in our research project Sustainable Urban Flood Management (SUrF) and it gave me new insights in our different fields of research. We represent nine different affiliations and my job was to coordinate the writing process and of course to write my own parts. It is wonderful to work with this group of researchers. Thanks to all of you for your contributions!

Article: Sörensen, Johanna, et al. “Re-Thinking Urban Flood Management—Time for a Regime Shift.” Water 8.8 (2016): 332.

The article can be found here: http://dx.doi.org/10.3390/w8080332. The article is freely available online.

Abstract

Urban flooding is of growing concern due to increasing densification of urban areas, changes in land use, and climate change. The traditional engineering approach to flooding is designing single-purpose drainage systems, dams, and levees. These methods, however, are known to increase the long-term flood risk and harm the riverine ecosystems in urban as well as rural areas. In the present paper, we depart from resilience theory and suggest a concept to improve urban flood resilience. We identify areas where contemporary challenges call for improved collaborative urban flood management. The concept emphasizes resiliency and achieved synergy between increased capacity to handle stormwater runoff and improved experiential and functional quality of the urban environments. We identify research needs as well as experiments for improved sustainable and resilient stormwater management namely, flexibility of stormwater systems, energy use reduction, efficient land use, priority of transport and socioeconomic nexus, climate change impact, securing critical infrastructure, and resolving questions regarding responsibilities.

Flooding in Copenhagen 31st of August 2014 – Taxi

 

 

Hard for small municipalities to adapt

It seems like the process adaptation to climate change is slower in Sweden, compared to Denmark. My experience is that Danish municipalities have worked more intensively with climate change adaptation during the last decade. There might be many reasons for this, but one cause that I have discussed with my engineering colleagues is that Swedish municipalities in general are much smaller than Danish municipalities.

Comparison

Histogram of population is Swedish and Danish municipalities

To clarify the difference between the size of Danish and Swedish municipalities, I made a histogram that illustrates the size of population. While most Danish municipalities have a population of between 30.000 and 70.000, most Swedish municipalities are smaller than 20.000. These municipalities have a hard time to make sure that they have the right competence for such a difficult task as climate change adaptation. Expertise is needed that can include the perspective of far-distant, future development in master plans for urban areas. One possible solution for Sweden to ensure even stronger coordination between neighbouring municipalities. This is however a demanding task in the already overstretched organisations.

Danish data comes from Danmarks statistik and Swedish data comes from Statistiska centralbyrån, SCB. Data from end of 2014/beginning of 2015.

Paper about severe floods in Malmö

Finally, I have finished my paper about severe floods in Malmö. It is a detailed, qualitative studie of the three most severe flood events –5th of July 2007, 14th of August 2010, and 31st of August 2014– and a comparison with smaller floods, where I have look closer at the causality behind flooding. Now I am eager to continue with statistical analysis of the same data set. I will work together with department of mathematical statistics. With their help, I will hopefully increase my knowledge in the field of extreme values modelling, and they are in constant need of interesting data sets – what a good base for collaboration!

paper_finished2

Finished paper together with some of the references.

 

Vad Malmö behöver är ingen avloppstunnel

Rainy day in Lund

Vilken väg ska vi välja?

Idag skriver Sydsvenskan att avloppstunneln i Malmö, som VA Syd har föreslagit, beräknas kosta 2 miljarder kronor. Det är mer än vad Malmö Live, Malmös nya konferens-, hotell- och koncerthus, kostade. Det är vansinnigt att gå den vägen och plöja ner så mycket pengar på en statisk och kortsiktig lösning när Malmö är världskänt för att arbeta med betydligt modernare metoder.

Vad Malmö stad minst av allt behöver är att gräva ner 2 miljarder under jord. Satsa på mer grönt och blått i staden istället. Det ger minskade föroreningar (luft och vatten), lägre risk för översvämning och högre biodiversitet. Om vi arbetar med blå-gröna lösningar kan vi samtidigt se till att skolgårdar, parker och bostadsområden blir trevligare och roligare att vara i. Det finns många ställen i Malmö som skulle kunna rustas upp och samtidigt bli en del av ett blå-grönt nätverk genom staden.

En tunnel kan endast lösa en fråga: minskade föroreningar i vattnet. Modern VA-teknik har kommit betydligt längre än så. Vi måste använda pengarna bättre och lösa flera frågor samtidigt. Inom akademin idag är två honnörsord multifunktionalism och resiliens. Multifunktionalism betyder att en lösning ska ha många funktioner på samma gång, så vi får ut så mycket som möjligt av varje spenderad krona och varje bit mark vi bygger på. Resiliens betyder bland annat att vi ska vara beredda på framtida förändringar. Därför måste vår stad och all infrastruktur vara flexibel, så att den kan förändras när staden eller klimatet förändras. Tunneln som VA Syd har skissat på tycks vara allt annat än flexibel. Det vore bra om VA Syd berättade hur de tänkt sig att tunneln ska kunna förändras i framtiden och vad det i så fall skulle kosta att bygga om den.

Sydsvenskans har skrivit en för- och emot-lista för tunnelbygget. Listan ger en hyfsat bra bild av frågan, men de nämner inte ens blå-gröna lösningar som ett alternativ, trots att Malmö är världskänt för just detta. Där kan vi prata beprövad teknik.

I VA Syds utredning nämns att “.. de gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas. Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter.” Trots det föreslås alltså en tunneln, vilken inte direkt bidrar till höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Om hållbar dagvattenhantering (blå-gröna lösningar) skriver de att “.. denna typ av åtgärder kan vara mycket effektiv för att minska risken för källaröversämningar och generellt bidra till att toppflöden i ledningsnätet minskas.” Trots det har de inte beräknat vad lösningen kostar och hur mycket staden tjänar på att förbättra både rekreativa och biologiska värden. De nämner ytterligare tre möjliga lösningar, men inte heller här några beräkningar av plus/minus för ekonomi, samhälle och miljö gjorts. Om vi ska kunna ha en förnuftig debatt kring detta, krävs att alternativen utreds lika noga som tunnelförslaget. En utredare med uppgift att se till hela stadens intresse, måste studera detta i detalj. På åtta år och med 2 miljarder i budgeten kan Malmö genomföra många projekt som förbättrar både vattenkvaliteten och staden som helhet. Tänk så många områden som skulle behöva förbättras ordentligt och vilka möjligheter en så stor budget ger. Och samtidigt slipper man sitta fast i ett statiskt och oflexibelt system.

Malmö behöver förmodligen ingen avloppstunnel när det nu finns väl beprövade, bättre alternativ – men om vi ska kunna diskutera frågan krävs det att alternativen utreds ordentligt av en utredare som ombeds att se på staden som helhet. Förmodligen behövs en grupp av experter från olika discipliner, eftersom modern avloppsteknik involverar många olika frågeställningar och går på tvärs av staden både fysiskt och organisatoriskt.

London in November

Picture of prof. Čedo Maksimović on a nice walk in Karlstad, Sweden.

Prof. Čedo Maksimović on a nice walk in Karlstad, Sweden.

Professor Čedo Maksimović has nicely invited me to visit his department at Imperial College in London and in November I will finally go there. I met Čedo in the urban drainage conference in Malaysia last year and we came to talk about interesting topics concerning how we build our cities in a new and more sustainable way. Čedo is a person with many good ideas and I am looking forward to meet with him and his fellow researchers in the Urban Water Research Group. I can definitely learn a lot from these people and I hope that I also can contribute a little with ideas from my own work. Čedo and I both find it very important to integrate the urban water systems more in the city. This holistic view seems obvious, but in the same time challenging, to me. As the rain falls over the whole city, it is clear that the stormwater solutions must be integrated in the city planning for all of the urban areas. As we know from floods around the world, we cannot hide the water from the city – it is impossible. Water should be seen as a great resource. With some new thinking we can combine interest like water, energy, aesthetics, food and even joy in the same solutions and thereby win a lot.

One year since the severe flood in Malmö and Copenhagen 2014

Flooding in Copenhagen 31st of August 2014It is today one year since Malmö (Sweden) and Copenhagen (Denmark) were severely flooded on the 31st of August 2014. Copenhagen has already been challenged by floods in 2010 and 2011, while the severity of this flood event was new to Malmö and south-western Scania. The flood has been like a wake-up call for southern Sweden when it comes to how fragile the modern society are to severe stress like from this flood.

Flooding in Copenhagen 31st of August 2014 – destroyed manhole One year later, this flood event still effects the city: several house owners have not been able to move back yet (!), a group of employees at the utility company VA Syd are working full time to assess all flood reports from the citizens, at the university we will in few weeks start a big project on urban flood resilience, and Malmö municipality will write their first cloud-burst plan. I write on an article about the flood event in Malmö, where I look into how the city was affected. I compare this flood event with the much smaller, but still severe, flood events in 2007 and 2010, and discuss how we can learn from these flood events in the future city planning. Hopefully, I will submit the article to an international journal in October or November.

The local newspaper, Sydsvenskan, writes today about the flood event (in Swedish): Ett år efter översvämningarna i Malmö. They have also collected video clips from the event: Se videoklipp från regnkaoset.