Vad Malmö behöver är ingen avloppstunnel

Rainy day in Lund

Vilken väg ska vi välja?

Idag skriver Sydsvenskan att avloppstunneln i Malmö, som VA Syd har föreslagit, beräknas kosta 2 miljarder kronor. Det är mer än vad Malmö Live, Malmös nya konferens-, hotell- och koncerthus, kostade. Det är vansinnigt att gå den vägen och plöja ner så mycket pengar på en statisk och kortsiktig lösning när Malmö är världskänt för att arbeta med betydligt modernare metoder.

Vad Malmö stad minst av allt behöver är att gräva ner 2 miljarder under jord. Satsa på mer grönt och blått i staden istället. Det ger minskade föroreningar (luft och vatten), lägre risk för översvämning och högre biodiversitet. Om vi arbetar med blå-gröna lösningar kan vi samtidigt se till att skolgårdar, parker och bostadsområden blir trevligare och roligare att vara i. Det finns många ställen i Malmö som skulle kunna rustas upp och samtidigt bli en del av ett blå-grönt nätverk genom staden.

En tunnel kan endast lösa en fråga: minskade föroreningar i vattnet. Modern VA-teknik har kommit betydligt längre än så. Vi måste använda pengarna bättre och lösa flera frågor samtidigt. Inom akademin idag är två honnörsord multifunktionalism och resiliens. Multifunktionalism betyder att en lösning ska ha många funktioner på samma gång, så vi får ut så mycket som möjligt av varje spenderad krona och varje bit mark vi bygger på. Resiliens betyder bland annat att vi ska vara beredda på framtida förändringar. Därför måste vår stad och all infrastruktur vara flexibel, så att den kan förändras när staden eller klimatet förändras. Tunneln som VA Syd har skissat på tycks vara allt annat än flexibel. Det vore bra om VA Syd berättade hur de tänkt sig att tunneln ska kunna förändras i framtiden och vad det i så fall skulle kosta att bygga om den.

Sydsvenskans har skrivit en för- och emot-lista för tunnelbygget. Listan ger en hyfsat bra bild av frågan, men de nämner inte ens blå-gröna lösningar som ett alternativ, trots att Malmö är världskänt för just detta. Där kan vi prata beprövad teknik.

I VA Syds utredning nämns att “.. de gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas. Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter.” Trots det föreslås alltså en tunneln, vilken inte direkt bidrar till höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Om hållbar dagvattenhantering (blå-gröna lösningar) skriver de att “.. denna typ av åtgärder kan vara mycket effektiv för att minska risken för källaröversämningar och generellt bidra till att toppflöden i ledningsnätet minskas.” Trots det har de inte beräknat vad lösningen kostar och hur mycket staden tjänar på att förbättra både rekreativa och biologiska värden. De nämner ytterligare tre möjliga lösningar, men inte heller här några beräkningar av plus/minus för ekonomi, samhälle och miljö gjorts. Om vi ska kunna ha en förnuftig debatt kring detta, krävs att alternativen utreds lika noga som tunnelförslaget. En utredare med uppgift att se till hela stadens intresse, måste studera detta i detalj. På åtta år och med 2 miljarder i budgeten kan Malmö genomföra många projekt som förbättrar både vattenkvaliteten och staden som helhet. Tänk så många områden som skulle behöva förbättras ordentligt och vilka möjligheter en så stor budget ger. Och samtidigt slipper man sitta fast i ett statiskt och oflexibelt system.

Malmö behöver förmodligen ingen avloppstunnel när det nu finns väl beprövade, bättre alternativ – men om vi ska kunna diskutera frågan krävs det att alternativen utreds ordentligt av en utredare som ombeds att se på staden som helhet. Förmodligen behövs en grupp av experter från olika discipliner, eftersom modern avloppsteknik involverar många olika frågeställningar och går på tvärs av staden både fysiskt och organisatoriskt.

Advertisements

Development of stormwater systems

I am very thankful to ÅForsk, who gave me the opportunity to go to the International Conference on Flood Resilience (ICFR) in Exeter, Great Britain. I am also glad that my paper about the storm water systems in Gothenburg and Mumbai got accepted to be presented at the conference. It gave me a great chance to dig deep into the development history of the stormwater system in Gothenburg. Arun Rana and I made a comparison between the Gothenburg system and the stormwater system in Mumbai and learned a lot from reading about how the systems have developed.

Stormwater inlet in street

Stormwater inlet in street

The sewer system of yesterday strongly influences the system of today and thereby also the system of tomorrow. Because stormwater and sewage structures last for a long time, and the price to reconstruct the systems are very high, the old system will have strong influence on all future decisions. Cettner, Söderholm and Viklander (2012) did write an interesting article about this in Journal of Urban Technology. This was one of the important learnings from the article writing and my conference preparation.

Conference lunch at ICFR in Exeter

Conference lunch at ICFR in Exeter
Photo: Johanna Sörensen

At the conference, I enjoyed to meet peers from all different universities, working with flood related issues in European and Asian cities. We discussed how the urbanisation and city development affect flood risk in growing cities and how climate change can aggravate the risk. We discussed how to cope with the flood risk, both from a technical and a social point of view. How far can we come with technology? What are the possibilities to protect our cities from floods? Flooding is one of the most wide-spread disasters, which can hit cities in various climates all over the world. A big concern for the future is the rising sea level, due to heating of the globe. In addition to rising sea level, we will also see more high-intense storms in many places. How can we construct our cities in a smart way to handle this? The main idea from the conference, which I took with me home, was that we will not be able to totally avoid flooding. When cities are hit by the most extreme events, there will be floods of such a magnitude that we cannot prevent them. Therefore, we need to build cities in a resilient way, with flexible systems, flexible public organisations, and flexible citizens that are prepared to cope with floods. A big flood event must not be a catastrophe for the city if the preparation is good and the technology is adaptable.

The conference gave me a complete view of ongoing flooding research. There are four main driving forces behind severe pluvial flooding in cities today: higher precipitation due to climate change, urbanisation, land use change, and higher sea level due to climate change, which can aggravate pluvial flooding. In some parts of the world, only one or the other driving force is seen, but in many places are several of these processes ongoing.

Comparison between stormwater system in Gothenburg and in Mumbai

There are several similarities between the stormwater system in Gothenburg and in Mumbai. Both systems where constructed in the late 19th century with strong influences from Great Britain. India was at the time under British control and the British engineers led important infrastructure projects in Mumbai, among those building of the early sewer system. In Gothenburg, Swedish engineers went to London to learn about the new technology and were in this way strongly influenced by the British engineers. Later on, the German engineers led the technological development in this field in Europe. Today the systems in the two cities are very different, despite the fact that the first parts where built in the same time and in the same way. After the British Empire left India, the infrastructural development of Mumbai stagnated. Things have happened since then, but at a slower pace compare to Gothenburg, were the development continued. Also the urbanisation has been considerably stronger in Mumbai, which is the biggest centre for trade and commerce in India.

Solid waste in stormwater system in Mumbai

Solid waste in stormwater system in Mumbai.

It is obvious that the problems related to flooding are much bigger in Mumbai, compared to Gothenburg. The monsoon period comes every year with heavy rainfall and the stormwater system does not have capacity enough to handle the runoff. The solid waste system in the city is not satisfactory, meaning a lot of plastic bags with solid waste lie in the watercourses instead of landfills and cause clogging of the stormwater system during the monsoon period. The municipality aims to clean all watercourses before monsoon, but often the jobs is not done careful enough to keep the watercourses free from clogging. Therefore, a better solid waste system is very important to improve flood control in Mumbai. Another problem in Mumbai is settlements on flood plains along the river. Many people in Mumbai are very poor and the city is overloaded with people. Because there is no housing for all people in Mumbai, many informal settlements are built on the floodplain and people of the floodplain lives in a high risk of flooding. As this is the poorest people in the city, they also have least possibility to protect themselves.

The ship Götheborg in Gothenburg harbour.

The ship Götheborg in Gothenburg harbour. Götheborg is a copy of a 18th century ship.
Photo: Mikael Tigerström.

One similarity between Mumbai and Gothenburg is that both cities were built on former marshland along the coast. Both cities were built as an important port and economical centre for their region. They are both low-laying and situated close to the sea, meaning the water cannot easily leave the area during storm. Gothenburg is known as one of the rainiest cities in Sweden, while Mumbai is situated in an area with monsoon climate. Both Gothenburg and Mumbai lay on the west coast with mainly westerly winds, meaning they are influenced by the sea.

Mölndal River

Mölndal River at Lackarebäcksmotet.
Photo: Johan Jonsson.

In Gothenburg the area around the central station, Gullbergsvass, is low-laying and in high risk of getting flooded. There are far-reaching plans to develop this area into a housing and shopping area in the future, despite the high flood risk from Mölndal River. When it comes to flooding, this is one of the main problems in Gothenburg, together with rising sea level and landslides along Göta River. When reading about this, I learned that high risk of flooding not always is enough argument to leave an area free from expensive investments.

 Reference

Cettner, A., Söderholm, K., and Viklander, M. (2012) An Adaptive Stormwater Culture? Historical Perspectives on the Status of Stormwater within the Swedish Urban Water System. Journal of Urban Technology, 19(3), 25–40.

Toaletter på Jane Austens tid

Jag håller på att skriva en artikel om avloppsteknikens utveckling i Göteborg. Under detta spännande arbete, som jag hoppas kunna skriva mer om, har jag också blivit nyfiken på utvecklingen i England och föll därför över en artikel/blogg om toaletter på Jane Austens tid. Göteborgs avloppssystem, som kom på dagordningen under 1850-talet, var nämligen inspirerat av avloppssystem i engelska städer, vilket gör de engelska systemen extra intressanta för mig. I Sverige saknades kunskap, men efter flera studieresor till England kunde planer för byggnad av avloppssystem i Göteborg skrivas. Det är intressant att tänka sig att vi inte har haft vattenburna toaletter i mer än cirka 100 år. Förhållandena i Sverige såväl som i England var vidriga i städerna, med stinkande avloppsvatten på gator och bakgårdar.

Jag kan inte låta bli att visa denna fina bild som artikeln ovan länkar till. En kvinna hämtar vatten från en kran alldeles bredvid en radda soptunnor. Hygienen är förmodligen inte den bästa och detta är ändå långt senare än 1850-talet, nämligen 1931.

Kvinna hämtar vatten vid vägen, med soptunnor i bakgrunden längs väggen.

Kvinna hämtar vatten. Lägg märke till soptunnorna i bakgrunden som potentiella smittospridare. Bilden är från 1931.

Jag återkommer med mer om Göteborgs avloppssystems historia – det är något att se fram emot!